15.7.2012

Rehottava saari - En vildvuxen ö - An Island Running Wild

Kaikki kasvaa silmissä, saari muuttuu kukkivaksi pöheiköksi. Korkeana huojuvat vaalean tai violetinpunaiset digitalikset, sormustinkukat, muuttavat koko etelärinteen villiintyneeksi puutarhaksi. Polku kallioiden yli on taas avoin, lintujen pesimisaika on ohi. En silti ryhtynyt kutsumaan lohikäärmettä pitkän kaavan mukaan, vaan tyydyin kilistämään kelloa bunkkerin katolla. Haavat bunkkerin ympärillä ovat nyt niin tuuheita, ettei niiden lävitse näy juuri mitään. - Pilvisenä sunnuntai-aamuna saaressa ei ole ihmisiä kukkaloistoa ihailemassa. Harva haluaa viettää heinäkuun viikonlopun työhuoneellaan. Itätuuli ja iltapäiväksi luvattu sade saivat minut turvautumaan vuoroveneeseen soutamisen sijasta. Pihalla näkyy muutamia muovipöytiä, ilmeisesti maalauskurssilaisia on tulossa. Ja juuri kun kirjoitin tuon, ovi kävi, ja taidetalon seniori saapui töihin.

Allt växer med fart, ön förvandlas till ett blommande busksnår. De högt svajande skära eller rödvioletta digitalis, fingerborgsblommorna, förändrar hela sydsluttningen till en förvildad trädgård. Stigen tvärs över klipporna är öppen igen, fåglarnas häckningstid är över. Trots det började jag inte kalla på draken enligt det längre formuläret, utan nöjde mig med att klinga på klockan på bunkerns tak. Asparna kring bunkern är nu så lummiga att man inte ser just nånting igenom dem. - En grå söndagsmorgon finns det inte folk som kunde beundra blomsterprakten på ön. Det är få som vill tillbringa en juli weekend på sitt arbetsrum. Ostanvinden och regnet som lovats till eftermiddagen fick mig att ty mig till turbåten istället för att ro. På gården står plastbord uppställda, så tydligen är målarkursdeltagare på väg. Och just när jag skrev det där, gick dörren, och konsthusets äldste kom på jobb.

Evrything is growing fast, the island is transforming into flowering bushes. The swaying pink or magenta digitalis, foxgloves, turn the whole southern slope into an overgrown garden. The path across the cliffs is open again; the nesting time of the birds is over. I did not start calling the dragon the longer way, but settled for ringing the bell on the roof of the bunker. The aspen around the bunker are lush;  you cannot see much through them. - On a cloudy Sunday morning there are no people on the island to admire the floral splendor. Few want to spend a weekend in July in their studio. The wind from the east and the forecast for rain in the afternoon made me resort to the regular boat instead of rowing. There are some plastic tables out in the yard; obviously participants in the painting course are on their way. And just as I wrote those words the door opened, and the senior of the artist's house came to work.