27.2.2012

Hanki kantaa, melkein - Skaren bär, nästan - The snow nearly supports one

Kiirehdin saareen itapäivällä ja ehdin kuvaamaan koko rituaalin ennen hämärää. Palatessani työhuoneelle sain palkintoni, huikea tummanpunainen tulipallo pilkahti hetken horisontin ja harmaan pilvimassan välistä.  - Kutsun lohikäärmettä muun muuassa heiluttamalla pitkää vihreää nauhaa bunkkerin katolta. Samalla heilutan kameralle, joka seisoo jalustalla näköalapaikalla. Ja vastaavasti heilutan nauhaa näköalapaikalta kameralle, joka seisoo bunkkerin katolla. Koska joudun siirtämään kameran paikasta toiseen tuosta rituaalin osuudesta muodostuu varsinainen kuntolenkki: Ensin vien kameran bunkkerin katolle, menen mäelle heiluttamaan ja palaan takaisin. Sitten vien kameran mäelle, menen bunkkerin katolle heiluttamaan ja palaan takaisin. Yhteensä kuljen matkan kuusi kertaa. Kun hanki upottaa se on aikamoista rämpimistä, kun se kantaa matka sujuu kevyesti.

Jag skyndade ut till ön på eftermiddagen och hann videofilma hela ritualen innan skymningen. Då jag återvände till arbetsrummet fick jag min belöning, en hisnande mörkröd eldboll glimtade till ett ögonblick mellan horisonten och den gråa molnridån. - Jag kallar på draken bland annat genom att vinka med ett långt grönt band från bunkerns tak. Santidigt vinkar jag till kameran som står på ett stativ på utsiktsplatsen. Och på motsvarande sätt vinkar jag med bandet från utsiktsplatsen till kameran som står på bunkerns tak. Eftersom jag är tvungen att flytta kameran från det ena stället till det andra blir denhär delen av ritualen en verklig konditionsrunda: Först för jag kameran till bunkerns tak, går  till utsiktsplatsen för att vinka och tillbaka igen. Sedan för jag kameran till utsiktsplatsen, går till bunkerns tak för att vinka och sen tillbaka igen. Sammanlagt går jag sträckan sex gånger. När skaren inte håller innebär det ett plumsande i snön, när skaren bär går färden lätt.

I hurried to the island in the afternoon and managed to videofilm the whole ritual before dusk. When I returned to my studio I had my reward; a splendid crimson fire ball glimmered for an instant between the horizon and the mass of clouds. - I am calling the dragon for instance by waving with a long green ribbon from the roof of the bunker. At the same time I wave to the camera, which stands on a tripod on the panorama hill. And in a similar manner I wave with the ribbon from the panorama hill to the camera, which stands on a tripod on the roof of the bunker. Because I have to move the camera from one place to the other this part of the ritual becomes a veritable fitness run: First I take the camera to the roof of the bunker, go to the panorama spot to wave, and back again. Then I take the camera to the panorama hill, go to the roof of the bunker to wave, and back again. All in all I walk the distance six times. If the surface of the snow is not strong that means wading in deep snow, when the surface of the snow supports one, the trip is easy.