Auringonvalossa kimalteleva luminen jääkenttä melkein sokaisee valomäärällään. Saari oli täynnä väkeä sunnuntaikävelyllä, nauttimassa valosta, imemässä siitä energiaa. Kello jolla kutsun lohikäärmettä kilahtelee hennosti mutta heleästi ja havahduttaa kuuntelemaan ympäristön ääniä - narskuvia askeleita lumessa, pikkulintujen viserrystä, kauempaa kantautuvia kaupungin ääniä ja kaikkia eri etäisyyksillä saaren yläpuolella lentäviä helikoptereita ja lentokoneita, jotka vähän väliä täyttävät äänitilan erilaisilla jyrinöillä ja pauhulla. Erottaisinko lohikäärmeen siinä melussa?
Det snöiga isfältet som glittrar i solen nästan förblindar en med sin ljusmängd. Ön var full av folk på söndagspromenad som njöt av ljuset och sög i sig dess energi. Klockan som jag kallar på draken med har en spröd men klar klang och får mig att lyssna på omgivningens ljud - knarrande fotsteg i snön, småfåglarnas kvitter, stadens ljud på avstånd och alla de helikoptrar och flygplan som flyger över ön på varierande avstånd, och som titt och tätt fyller ljudrummet med olika slags muller och dån. Skulle jag urskilja en drake i allt det oljudet?
The snowy ice field glittering in the sunlight almost blinds one with its luminosity. The island was filled with people on their sunday walk enjoying the light, absorbing its energy. The bell I use to call the dragon has a faint but clear tinkle and awakens me to listen to the surrounding sounds - the crunching of footsteps in the snow, the chirping of birds, the sounds of the city from afar and all the helicopters and airplanes that fly over the island every now and then at various distances and fill the air space with different kinds of rumble and roar. Would I distinguish a dragon in all that noise?
Det snöiga isfältet som glittrar i solen nästan förblindar en med sin ljusmängd. Ön var full av folk på söndagspromenad som njöt av ljuset och sög i sig dess energi. Klockan som jag kallar på draken med har en spröd men klar klang och får mig att lyssna på omgivningens ljud - knarrande fotsteg i snön, småfåglarnas kvitter, stadens ljud på avstånd och alla de helikoptrar och flygplan som flyger över ön på varierande avstånd, och som titt och tätt fyller ljudrummet med olika slags muller och dån. Skulle jag urskilja en drake i allt det oljudet?
The snowy ice field glittering in the sunlight almost blinds one with its luminosity. The island was filled with people on their sunday walk enjoying the light, absorbing its energy. The bell I use to call the dragon has a faint but clear tinkle and awakens me to listen to the surrounding sounds - the crunching of footsteps in the snow, the chirping of birds, the sounds of the city from afar and all the helicopters and airplanes that fly over the island every now and then at various distances and fill the air space with different kinds of rumble and roar. Would I distinguish a dragon in all that noise?